Skogsskötselforskningens syfte är att förstå och utvärdera effekter av skogliga åtgärder, som t.ex. föryngring, röjning, gallring, gödsling och slutavverkning på skogens framtida utveckling. Forskningen rör inte bara skötsel av produktionsskogar utan även rekreationsskogar, skog på torvmark, förhållandet mellan rennäring och skogsbruk, svampskadors effekter på skogen, skapande och bevarande av naturvärden, m.m. Den baseras på långsiktiga fältförsök, engångsmätningar, laboratorieförsök och simulering med hjälp av modeller.
Läs mer...
Vår forskning handlar främst om hur vatten, kol, kväve, metaller och andra ämnen omvandlas ackumuleras och transporteras i det norrländska skogslandskapet. Främst syftar vår forskning till att förstå hur förändringar i klimat och mänsklig påverkan inverkar på skogs- och myrekosystem och vilken effekt detta får bla för vattenkvaliten i Norrländska sjöar och vattendrag.
Det övergripande målet för den vegetationsekologiska forskningen är att förstå hur skogsväxter samspelar med varandra och med andra biotiska och abiotiska (icke-levande) komponenter i skogsekosystemet. Vi vill förstå vilka återkopplingar som finns mellan växter och mikroorganismer, mellan växter och mark och mellan växter och yttre störningar, i synnerhet skogsbrand. 
Produktionsforskningens syfte är att kvantifiera virkesproduktionen under olika naturliga förutsättningar ifråga om trädslag, mark och klimat, men också för olika former av skogsbruk som plantager, naturnära skogsbruk, m.m. Forskningen baseras på långsiktiga fältförsök, engångs-mätningar i olika beståndstyper, och modellering/simulering.
Skogsföryngring är ett av skogsfakultetens prioriterade kompetensområden. Det övergripande målet för forskningen kring skogsträdens föryngring är att bättre förstå de grundläggande mekanismer och processer som leder till god föryngring och tillväxt i naturliga skogsekosystem och i skogar där skogsskötsel bedrivs. 
Vår grupps arbete spänner över ett brett fält av tropiska ekosystem, från naturskogar, över planterad skog till agroforestry (träd inom jordbruk). Forskning och utbildning i vår grupp behandlar både djupare förståelse av naturvetenskapliga processer, men även praktisk utveckling av uthållig skötsel för skogsekosystem. Dessa verksamheter inkluderar även kunskap kring miljöeffekter av markanvändning och anpassning till klimatförändringar.
Vi jobbar med skogsväxters kväveupptag och kväveanvändning. Kvävetillgången i skogen har en stor inverkan på tillväxt och artsammansättning. I skogsmark finns ofta höga koncentrationer av olika organiska kväveföreningar och vi studerar hur och i vilken utsträckning sådana ämnen används som kvävekällor av olika skogsväxter. Vi undersöker också hur tillförsel av organiska och oorganiska kväveföreningar påverkar olika processer i skogen. 
Den skogshistoriska forskningen inriktas mot samspelet mellan människan och skogen i det långa tidsperspektivet. Vi utnyttjar olika metoder för att tolka människans nyttjande av skogen och påverkan på olika skogsekosystem i olika områden (främst norra Sverige och västra Nordamerika) och under olika tidsperioder. Hittills har vi bland annat arbetat skogsindustrins genombrott och dess påverkan på den norrländska skogen, det agrara skogsutnyttjandet och fäbodbruket samt det samiska skogsutnyttjandet.
Skoglig marklära inbegriper flera subdiscipliner, i vårt fall särskilt interaktioner växt-mark, markkemi och jordmånslära. Vi har intensiv forskning om interaktioner mellan mark, mikrober och växter, med avsikten att utveckla kunskaperna om förutsättningarna för en långsiktigt hållbar skogsproduktion. Ett annat viktigt område är kvicksilvers biogeokemi och hur den påverkas av skogliga aktiviteter och våtmarksrestaurering.